Information om livmoderhalscancer och hpv-vaccination

Humant papillomvirus (HPV) 

Det finns mer än 100 olika papillomvirustyper, som oftast är ganska harmlösa och som kroppen själv klarar att ta hand om. 
En del papillomvirus kan dock orsaka vårtor på t.ex. händer och fötter, medan andra kan ge vårtor (kondylom) eller cellförändringar i underlivet. I en del fall kan dessa utvecklas vidare till bland annat livmoderhalscancer.

Man tror att så många som 80% av dem som har haft sex har smittats med papillomvirus. De flesta smittas i tidig ålder, men infektionen kan vara "tyst" och inte ge några symtom alls. Man kan dock ändå vara smittbärare.

Hur vanligt är livmoderhalscancer?
Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor (endast bröstcancer är vanligare). I Sverige drabbas ca 450 kvinnor per år och ca 30.000 får veta att de har cellförändringar.

Går det att skydda sig mot livmoderhalscancer?
Gynekologiska undersökningar och cellprovtagningar är ett bra sätt att tidigt upptäcka eventuella cellförändringar. 
Vaccination ger ett bra skydd mot vissa virustyper.
Kondom kan ge ett skydd - dock lite osäkert hur bra - men skyddar ju också mot andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Vaccinet Gardasil kan skydda mot livmoderhalscancer, kondylom (könsvårtor) och cellförändringar
Papillomvirus typ 6 och 11 står för 90% av alla kondylomfall och typ 16 och 18 står för ca 70% av alla livmoderhalscancerfall. 
Vaccinet Gardasil skyddar mot sjukdomar orsakade av just dessa virustyper (6, 11, 16 och 18).
Vaccinet är godkänt i över 100 länder och har sedan 2006 getts till över 24 miljoner kvinnor. I Sverige har - fram till juni 2011 - mer än 130.000 vaccinerats med vaccinet.
Gardasil kan ges till kvinnor mellan 9 och 45 års ålder samt till pojkar mellan 9 och 15 år.
Vaccinet ger bäst skyddseffekt hos personer som ännu inte utsatts för HPV-smitta. Den viktigaste målgruppen för vaccinering är därför flickor som ännu inte har haft sin sexualdebut, men även flickor som redan har haft sin sexualdebut ska erbjudas vaccination.
Idag vet man inte hur länge skyddet varar, men studier visar att skyddet håller i minst fem år. Kroppen har dock ett visst "minne" vilket innebär att skyddet kan vara betydligt längre. 

Gynekologiska cellprovtagningar
Glöm inte bort att även om man är vaccinerad är det viktigt att gå på de gynekologiska cellprovtagningar som erbjuds alla kvinnor från 23 års ålder. Ju tidigare man upptäcker en cellförändring, desto enklare kan man behandla med ett gott resultat.

Får jag några biverkningar av vaccinet?
De flesta får inga biverkningar alls eller bara lindriga biverkningar. En del kan känna lite smärta, få lite rodnad och svullnad vid injektionsstället, samt få lite muskelvärk, huvudvärk, feberkänsla etc. Dessa "biverkningar" går dock över ganska fort.

Du skall inte vaccinera Dig ...
om Du har feber. Avvakta då till dess att Du är frisk.

Vaccination

För ett komplett grundskydd ges vaccinet tre gånger. 


Dos 1: Du kan påbörja skyddet när som helst under året.

Dos 2: Ges ca 2 månader efter dos 1 (dock minst 4 veckor efter första dosen). 
SMS-påminnelse skickas till respektive elev/förälder en till två veckor före. 
Har Du vaccinerat Dig med dos 1 genom oss på Läkarhuset behöver Du inte ta med nytt föräldramedgivande för dos 2 eller 3.

Dos 3: Ges ca 4 månader efter dos 2 (dock minst 3 månader efter andra dosen). 
SMS-påminnelse skickas till respektive elev/förälder en till två veckor före.


Har Du vaccinerat Dig med dos 1 eller 2 genom oss på Läkarhuset behöver Du inteta med nytt föräldramedgivande för dos 3. 

Other languages

Homepage "Socialstyrelsen" - other languages